Vagn!

Just ja, vagnen!

Det är nu fixat och klart och det blev en Stokke xplory i beige. (Alltså varken grå eller brun som vi först tänkt.) Går och pillar i den med jämna mellanrum och småbäddar lite. Mysigt!!

Sittdelen går att ha både framåt och bakåt i vagnen och den är steglös i höjd så man kan ha barnet högt nära sig vilket vi gillar.

Nu ska den här blivande mamman bara ordna en bil också så är vi nästan i hamn sen! Ska titta på en imorgon.

Namn

Förnamnet är sedan ganska länge spikat. (Förutom vissa infall hos Jon då han måste känna lite på andra alternativ, men så spikat som det går.) Andranamnen likaså.

Den äldre generationen, utan att hänga it någon men det är på Jons sida, hade endast ett önskemål: "Ni får inte ha ett amerikanskt namn." Nähäpp.

Är så trött på det där! Det är samma sak på jobb, eller livet i allmänhet. Det är tillåtet och helt okej att säga att amerikaner är bara tjocka och korkade. Jag skulle aldrig någonsin kunna tänka mig ett möte på jobb där någon säger "greker/judar/iranier/muslimer/tyskar är bara feta och korkade". Så FÅR man bara inte säga, men om amerikaner är det rumsrent. Idioti.

Och om jag var av isländskt eller italienskt ursprung istället för amerikanskt, hade då denne släkting yppat samma ord? Jag tror faktiskt inte det.

Men, tack och lov gör man ju som man själv vill! Nu återstår bara att komma överens om efternamnet. (Go team Clapper!!)

Dessa kallas tydligen dinglisar. Hängs i vagnen.

Oh! Vagnen visar jag imorgon!

Två veckor till inflytt!

Och en sista; tänk att jag tyckte jag var tjock här! Little did I know... Hej 17kg upp i vecka 31!

Trött gris

Den här lilla pälsgrisen alltså. Har en soffa och två fåtöljer att välja på och ändå så sover han helst på bordet! Knasboll.

Bryggan levererar

Det där med att sitta på bryggan, meta och små-meditera i ett rofyllt tillstånd? Not so much.

Det nappade, BOKSTAVLIGEN, fyra sekunder efter Jon slängt i kroken. Vansinne! Tre gånger dessutom! Men tredje gången fick vi vänta fyra-fem minuter så då började vi tro att något var fel.

OBS! Masken på bilden gillade att simma och mini-abborren fick hoppa i plurret igen.

...

Tröttheten efter igår. Jösses!

Stackars Hugo, ögat är läkt nu men tassen har blivit inflammerad och magen ser rent ut sagt för jäklig ut. Stora, variga sår. Satte in kortisonsalva och antibiotikatabletter idag, är rädd att inflammationen ska sprida sig. Hela ryggen är full av nått jag skulle kalla för skorv. Tur veterinären litar på oss och ger oss fria tyglar i behandling. Hoppas att provsvaren kommer imorgon.

Något som är ännu mer tur är att Hugo inte bryr sig, inget ont, inget kliande. Han är precis som vanligt! TACK för det. Så lämge han inte lider är allt ok och det får kosta vad det kosta vill. Jag hoppas att det är sköldkörteln så vi får bukt med det! Pulsen är låg också, 62 när den bör ligga runt 100-140. Men som sagt, pigg och glad som vanligt!

 

Galenskaper

Hormonerna denna vecka alltså. Har legat vaken sedan strax innan 03 och gråtit. (Helt utan anledning! Eller, jo jag har en anledning men min hjärna förstår att den inte är helt legitim. Resten av mig vägrar dock lyssna.)

Till slut ringde jag stackars J och tokgrät över denna vansinniga anledning. Det kan inte vara lätt för honom... Försökte övertala honom att somna med mig i luren, vill bara höra hans andetag och känna att jag är nära honom. (Gråtpaus, strax tillbaka.)

Nu är klockan snart halv sex, vilket är skönt. Då kan man gå upp och äta frukost i alla fall. Dessutom så kommer Jon ikväll och jag längtar, längtar. Vill bara vara med honom varje dag. Inga mer resor, ingen mer pendling. Det räcker nu!!

Och anledningen till mina krokodiltårar..?

Vagnen vi köper är begagnad och bromsen funkar inte. Kan lagas vilket vi så klart kommer göra direkt. Men ändå. Känner mig som sämsta mamman för att jag 1: köper en trasig vagn.

2: lipar över något så ytligt som att vilja ha en ny vagn.

Allt jag ville var att ha en ny vagn och ny bilstol, allt annat går superbra begagnat.

Jäkla skit. Och jäkla skit vad bortskämd man är.

En timme till får jag gråta, sen räcker det.

A room with a view

Detta är vad vi kommer vakna till framöver.

Minus några tallar till vänster.

Hugo godkände utsikten.

Hugo har ögoninflammation och eksem igen, därav tratten. De tror att han kan ha motsvarande struma, hoppas nästan det så att vi kan råda bot på detta!